.

Det datumet kommer jag aldrig glömma.
Jag kom hem från jobbet efter ett förmiddagspass, och började förbereda inför helgens grillning.
Jag stod o hackade till en sallad när telefonen ringde.
Mamma stog det på displayen.
Det första hon sa var;
-"Jag har något väldigt tråkigt att berätta",
redan där vart jag iskall och stel i hela kroppen.
-"Mormor har dött."
Och där brast det.
Jag minns det som igår, jag kommer ihåg hela eftermiddagen,
allt jag sa, allt jag gjorde.
Att det redan har gått ett helt år.
Ett år som jag gärna hade velat att min mormor skulle ta del av.
Hon hann tyvärr inte träffa sitt allra första barn-barns-barn,
hon hann inte ens få reda på att jag var gravid.
Det riktigt skär i hjärtat när jag tänker på att hon inte fick träffa lilla Elsa,
hon skulle vart så stolt och glad!

Ett år har gått, men det har inte gått en dag utan att mina tankar har vart hos henne.
Och nu rinner även tårarna.
Hon lämna ett stort tomrum efter sig, som ingen någonsin kommer kunna fylla.

Idag har vi vart ute vid kyrkan och tänt ljus,
hade även med mig en bukett med vitsippor (mormor plockade vitsippor samma dag som hon gick bort..).
Och min lilla "minneshörna" här hemma har även fått ett ljus.

Vi ses i himlen, älskade saknade mormor. <3