.

Förlåt, det var inte meningen att hålla er på halster!
Men det dök upp allt möjligt emellan nu, så jag hann inte uppdatera.
Men nu så!

Igårkväll så kände jag mig osäker på om vattnet hade börjat att läcka.
Det kändes inte rikitgt som det bruka, o det va väldigt "vattnigt".
Dessutom hade jag haft mer sammandragningar igår än tidigare.
Pratade med Cricke och vi sa att det är lika bra att ringa o kolla vad dom säger inne på förlossningen.
"Hellre ringa en gång för mycket, än att inte ringa alls!"
Så vid halv elva tiden tror jag vi ringde o förklara hur det kändes o vad vi trodde.
Sköterskan var jätte trevlig, och hon misstänkte också vattenavgång.
Så hon tyckte vi skulle komma in,
vilket vi gjorde..

Va inne vid halv tolv ca.
Kom in direkt i ett undersökningsrum där dom satte igång en ctg-kurva.
Under tiden kollade dom alla blodvärden.
Såg relativt bra ut, hade lite lågt blodtryck, men ingen fara.
Låg med kurvan i ca. 1 timme, 
även den såg bra ut!

Nu kom det in en sköterska o beordrade o ta av mig byxorna, 
sagt och gjort.
Sen sliter hon av mig trosorna, bara sådär! 
Hah, nej då, men jag var inte riktigt beredd på det!
Hon tog sig bara en "snabb-titt", och sa att vi fick vänta på läkaren.
Och läkaren tog sin lilla tid. 
Men efter ännu 1 timme så dök hon upp.
Dags för en gyn-undersökning.
Hon hade även ännu en sköterska med sig.
Medans läkaren tittade o kollade som mest med verktygen,
så beordrade hon sköterskan att flytta på bebisen..
Och AJ FAN! Det gjorde så grymt ont.. 
Seriöst, trodde jag skulle smälla av. Vilken smärta.
Stackars satar som ger sig på vändningsförsök när bebisarna ligger åt fel håll.

Iaf, allt såg bra ut, vattnet hade inte börjat att läcka.
Och läkaren sa att allt såg "moget" ut, så nu är det bara att vänta!

Det var våran natt det, vi kom hem vid 4 tiden.
Helt utmattade båda två!

För ett par inlägg sen så skrev jag att jag inte blivit nervös än.
Men det hann jag bli på vägen in!
1000 tankar på en gång om allt möjligt! 
Och det vart inte bättre av att det låg en tjej och skrek för full halls när vi kom in.
Förlossningsrummen är inte direkt ljudisolerade.. 
Och man hörde verkligen hur ont hon hade, ajaj, stackarn.

Nervositeten gick iaf över direkt när jag la mig på undersökningssängen,
så det var skönt det.