.

Jag lämnar som sagt Elsa på dagis klockan 9 på mina lediga dagar. Cricke hämtar henne klockan 14. Det är 5 ynka timmar. 3 dagar, var tredje vecka.
Men saknaden efter den lilla damen gör mig tokig! Så fort jag lämnat henne så vill jag bara gå in och krama henne igen.
Innan jag började ha min egen tid så trodde jag att det skulle va skönt att ha en stund för sig själv. Men näe, det tycker jag faktiskt inte.. Visst, det är skönt att komma iväg till gymet eller handla i lugn och ro. Men sen då? Nu när jag vart hemma sen 11 så klättrar jag på väggarna!
Det är självklart olika hur man känner, men såhär känner jag just nu. Det kanske ändras med tiden.
Tur att klockan nu har passerat 14 så jag snart får se hennes glada leende igen!
Våran fina tös, mammas hjärta.
En helt obeskrivlig kärlek.