livrädd.

fasen vad rädd jag vart förut. jag var ute o knalla på en stig i skogen, Dywa var lös, det är hon alltid i skogen! iaf, bredvid den här stigen så går det en bil-grusväg (har knappt sett eller hört någon bil där någonsin). men så idag då så kom det en bil, och Dywa fick något ryck, man bara såg hur hon spände kroppen och sen sprang hon. jag fattade inte riktigt vad hon gjorde eller vart hon tog vägen tills jag såg bilen tvärbromsa ca. 1½ meter ifrån Dywisen..
seriöst, jag vart livrädd, fällde ett par tårar o sen sprang efter. dumma dumma hund, vad tänkte du på? jag hade inte ens mage att skälla på henne, jag satte mig bara o klappa henne. (och koppla henne givetvis). hon vart själv rädd, det syntes. men jäklar, det var inte kul. nu blir det koppel länge framöver.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0